Häromdagen frågade en vän: Hur går det med Wedding Belle? Då gick det inte alls. Men när någon frågar så tar jag genast fram projektet och tittar på det en stund och sätter igång. Omstart alltså. Efter en hel dags stickande och funderande hur få till ökningar, minskningar och storlek ser det ut så här. För inte har jag samma masktäthet och originalgarn. För att få det som jag vill ha det gäller det att räkna, mäta och mäta och räkna igen. Trä i en extra rundsticka och prova, då och då.
Så här ser koftan ut i boken där mönstret finns. Läs mer här. Om jag gör någon spets till ärmarna återstår att se. Lösa muddar kanske är bättre än en fastsydd spets. Band till framkanterna har jag, men var får man tag i guldfärgade spännen?
6 kommentarer:
Tygcentrum på Kungsängsgatan hade i vintras.
Verkligen jättejättefin! På Fritt efter Setesdal är det virkat med tunn mohair på insidan av ärmen, kanske ett alternativ. Det är ett raumamönster.
Åh vad fin! Men om du inte hittar guld så går det ju lika bra med silverfärgade, tror faktiskt att det skulle bli lika snyggt! Helt underbart projekt!
Vilken vacker kofta! Och boken känns son "vill ha"!
Så himla vacker!!! Går mönstret att köpa på Ravelry också?
Så fin! Båda mina döttrar blev stormförtjusta när jag visade dom bilden.Men finns beskrivningen bara på engelska? Synd isåfall./ Annika
Skicka en kommentar