Vantreparation

Två fingrar behövde bytas ut. Nu är de nystickade och håller ett tag till.

Gnällvinge

Nyfinken har fått sällskap av en gnällvinge.

Uppifrån och ner

Det här inlägget kommer att handla om att sticka koftor och tröjor uppifrån och ner. Jag gillar INTE att sticka uppifrån och ner. Jag vet hur man gör och förstår att många gillar idén med att slippa montera och att kunna prova medan man stickar.

Varför jag inte gillar metoden, vi kan börja med raglan.

1. Jag gillar inte raglan. Så är det bara helt enkelt. Jag har stickat plagg med raglan, men det är länge sen jag stickade något åt mig själv med raglan. 

2. Enklast är att göra en fyrkantig halsurringning, vilket jag inte gillar.

3. Om man gör en fyrkantig hals blir det lika fram och bak. Halsen måste vara lite vidare för att man inte ska känna sig strypt.

4. I vävt tyg måste ett plagg med raglan vara rymligt annars kan man inte röra sig så bra. I stickat är det mer förlåtande, därför tycker jag raglan passar bäst till lite rymligare plagg.

Runda ok.

1. Om man inte gör några förkortade varv blir plagget lika fram och bak, se punkt 3 raglan. 

2. En tröja med runt ok utan förkortade varv någonstans under ett mönstrat ok får mönstret att se rakt ut på framstycket, inte en vackert rundad form som t ex på bohuströjor, se bilden. 

3. Att bara göra förkortade varv i nacken tycker jag inte är så snyggt.

Isydd ärm med hög ärmkulle.

1. Man kan plocka upp maskor och sticka förkortade varv men det är svårare att ändra om det inte blir bra. Om ärmen sys i kan man justera passformen. 

2. Det tar inte så lång tid att sy i ärmarna. Om ärmen är stickad runt innan ärmkullen tar det inte mycket längre tid att sy i den än att plocka upp maskor för att sticka uppifrån. Och de aviga varven måste man ju sticka oavsett hur man gör.

Så här tycker jag och fortsätter att "skräddarsticka" koftor med isydd ärm som har en hög ärmkulle, avmaskningar för halsen både bak och fram och sneddade axelsömmar.

Kom på en sak till: Jag tycker uppläggningar nästan alltid är snyggare än avmaskningar. Avmaskningar måste göras när det stickas uppifrån och ner. På min bohuskofta har jag stickat en fåll för att få kanter jag tycker om.

Nyfinken

Får jag presentera mitt senaste kryss: Nyfinken. En ovanlig art i våra trakter. Kanske får han sällskap av någon mer. Han verkar lite ensam. Eller hur?

För övrigt stickar jag på sånt som inte kan visas. Vi ses.

Med koftan på

Bilden får tala för sig själv. Inte alltid en bild på mig här. 

Fingrar lite

Nya fingervantar på gång. Annars stickar jag mest på sånt jag inte kan visa just nu.

Ibland stämmer det bra

Mest en hög

Snart kommer bild på den färdiga koftan. Här är den mest en hög. Det tar några dagar innan den har torkat.

Bålen är klar

Många maskor och många timmar. Nu år bålen klar till min kofta. Ärmhålen är uppklippta och nu pågår ärmstickning. Tunt garn och stickor 2,5.

Kurser

Jag har anmält mig till några kurser. Förra gången jag skulle gå kurs och göra bollkudde blev jag sjuk. Hoppas att det går bra nu och att tillräckligt många vill vara med. Här kan du läsa om flera olika kurser att längta till.

Som alla andra wip

Så är i början på året är det flera som kollar vilka projekt som är på gång, vilka som ska rivas upp eller hur de nu ska behandlas. Jag gör en liten lista utifrån vad som finns som wip på Ravelry.

Lady Mary: Påbörjad förra julen. Borde kunna stickas klar, men inte just nu.

Vine&Clover: Alltför slimmad passform för att den ska blir klar nu. Får vänta.

Red&Pink: Kofta i Rauma Finull. Den översta biten i mosstickning är för vid men kan kanske rivas upp och fixas till. Ärmar fattas.

Stella sjal: Kan få ligga tills jag har bestämt om den ska få bli klar eller en stor provlapp till nån klipp-i-stickat kurs.

Norsk kofta: Den har jag stickat på idag!

Inga påbörjade sockor eller mössor finns. En sjal i 1-tr ullgarn kanske får se lite dagsljus. En och annan ensam vante kanske får sällskap av den andra.

Sen finns det en hel del påbörjat som av olika anledningar inte kan visa upp sig. En hel del koftärmar är färdiga och väntar på resten. Jag gillar verkligen att sticka ärmar!

Så väldigt mycket som är påbörjat är det inte (väl?). Värre är det med alla otaliga idéer som pockar på uppmärksamhet och allt garn som borde bli något. Men det är en helt annan fråga.

Mera klipp

Två sätt till att sticka sina klippmaskor, 2 a, 2 r, 2 a.

Klipp, klipp, klipp

Då och då kommer frågan hur många och hur man ska sticka sina klippmaskor. På den här provlappen är det 6 klippmaskor hela vägen.
De två längst ner är stickade som det görs i en traditionell steek på Shetland. Jag stickar randigt, tycker det är lättast att se var jag ska klippa. Den typen av steek går att klippa utan att man virkar eller syr först om det är minst 8 maskor.
De två översta klippmaskorna har jag stickat med tanke på att sy på symaskin. Jag brukar bara ha 4 extra maskor, men här är det 6. Den som är helt enfärgad, med ljusblått mönster, har mönsterfärgen snodd runt bottenfärgen på alla varv i mitten. När det snos mellan samma maskor blir det enklare att se var man ska sy. Det är mitt favoritsätt när jag syr på maskin. Det översta är stickat med dubbelt garn och aviga maskor. Det blir lite för tjockt tycker jag men tydligt var man ska plocka upp till framkant eller var den ska sys fast. Det finns ännu fler varianter. Det gäller att hitta de man gillar.

Kalendervantar

Här är mina vantar från min kalenderstickning under december. Hur de stickas finns på min julblogg, Jul med Tålamodspåsen.

2015